joly

Jag råkade glömma katten ute igår kväll. Jo, han är utekatt numera, men han brukar ändå komma in på kvällen å sova inne. Lugnast för mitt psyke. ;) 

 

Iaf så släppte jag ut honom ganska sent på kvällen, å sen gick jag å la mig utan en tanke på att jag inte släppt in honom igen. För att vara mig så var det ganska tidigt sänggående, vid 23-tiden. Spelade lite spel på mobilen, å sen kände jag mig trött å försökte somna. Men det gick inte (återkommer till det), å vid tolvtiden hörde jag ett konstigt ljud nånstans. Kunde inte lokalisera om det kom utifrån eller inifrån, å direkt tänkte jag "Är alla dörrar låsta, är det nån som försöker ta sig in??". Sen tänkte jag rationellt att det måste vara katten, men inte ens då slog det mig att han faktiskt var ute fortfarande (å att det förmodligen var han som lät där ute nånstans).

 

Fortsatte att vrida å vända på mig fram till klockan 1 då tystnaden bröts av ett ilsket kattskrik/ fräsande. Först då gick det upp för mig att jag aldrig släppte in katten igen, å jag sprang ut i köket å tände utebelysningen, å visst stod Fräs där på uteplatsen tillsammans med en ilsken (grann?)katt. Stackarn, inte nog med att han blev bortglömd, han var tvungen att försvara sitt revir där mitt i natten oxå. ;) Fem minuter senare öppnade sig himlen å det fullkomligt öste ner, så han hade tur att jag inte hade somnat än. ;) Tydligen åskade det inatt oxå, men det missade jag. T hade varit uppe å dragit ur tv:n, en sån där grej som jag inte var så jättenoggrann med när vi både i stan. Där slår ju inte blixten ner, lixom. ;)

 

Hade som sagt jättesvårt att somna igår, en jäkla massa tankar som snurrade. Det som satte igång det hela var samma tanke som gett mig ångest den senaste veckan. Nej, inte det faktum att jag börjar jobba på måndag (det ser jag snarare fram emot :O ), utan k-r-ä-k-s-j-u-k-a-n. Alltså, jag vågar knappt ens skriva ordet! :S Nu drar ju förskoleterminen igång igen på måndag, å nu kommer ångesten över alla virus som kommer gå under hösten. Förkylningar å diverse andra åkommor kan jag ta, det oroar mig inte särskilt mycket, men den där andra onämnbara sjukdomen... Jag får ångest på riktigt när jag tänker på den. Hjärtklappning, svårt att andas, illamående(!). Den tanken dominerar i perioder mina dagar (å tidigare i år drömde jag t o m om den å vaknade alldeles kallsvettig å med hjärtklappning!), men när man är hemma så här på längre ledighet brukar jag kunna slappna av lite (men inte helt, tanken far förbi emellanåt ändå ;) ). Det tar väldigt, väldigt mycket energi att gå runt å oroa sig för en sån "småsak", å jag vet att det är helt galet. :(

 

Det var iaf den tanken som var upptakten till min sömnlöshet, å sen började jag oroa mig för en massa andra struntsaker som bara kan bli stora problem i min hjärna. ;) Skitjobbigt, har varit så off idag, trött, huvudvärk, allmänt seg.

 

Över till dagen, då. Vi åkte in till storstan idag för lite veckohandling, Isabelle å jag. Hade lovat henne att vi skulle köpa vattenfärger, för det fick hon syn på i nån tidning här om dan å talade om att det hade dom på "skolan". Så det fick hon kladda med när vi kom hem. Å som hon kladdade! Hon tyckte det var döskoj å stod till å med å sjöng när hon målade. ;D