Sorry, igen

Alltså sorry igen för kass uppdatering, men mitt liv är för jäkla tråkigt för tillfället. :S Det händer typ nada. Jag är trött både fysiskt å psykiskt, å jag får små (eller ganska stora, faktiskt) sammanbrott titt som tätt nu. Diskuterade detta med en av dom andra mammorna i babygruppen idag, å det visar sig att vi är i exakt samma fas i livet. Skönt att veta att man inte är ensam om att slita sitt hår å vilja säga upp sig från jobbet som mamma då å då. ;)
 
Jag saknar jobbet mer å mer nu, dagarna när jag önskar att jag fick gå till jobbet kommer oftare. Det är jättedeprimerande att inte veta när jag kan få börja jobba igen, allt beror ju på T's jobb. Dom är ju inte direkt positiva till föräldraledighet på det stället, om jag säger så. Folk tror typ att jag skojar när jag berättar att han t ex inte tog ut alla sina 10 dagar han hade rätt till när Isabelle föddes. Att inte ha ett datum att se fram emot när jag ska få börja jobba gör mig riktigt deppig, alltså. :(
 
Lägg därtill att jag inte sovit en hel natt på snart ett år... Å lägg därtill att jag inte hittar motivationen å orken till att göra nåt åt min övervikt... Suck, livet suger verkligen just nu. Förbannade trötthet! ;( 
#1 - - kusin:

När mike föddes var visserligen m arb.lös, men efter 4 dagar var han iväg jämt o mååånga timmar på annat.
Som jag skrivit tidigare, kom hit så slipper vi sitta själva bägge två :)

Till top